morma

Ja, i morse var det nästan så man trodde man fått solsting, när dotter K skulle fara till jobbet runt 20 i 8 så stängde hon dörren och sen var hon inne igen lika fort och meddelade

   -DET STÅR EN KO UTE PÅ GÅRDEN, OCH DEN ÄR STOR!!!!

Ut for jag och mycket riktigt, mellan huset och vedboden stod det en ko, in för att hämta kameran och föreviga detta. Sen började jag fundera vems ko det kunde vara och hur den kommit till våran gård. Hade ju hämtat tidningen och hängt tvätt bara nån halvtimme tidigare och då var allt lugnt. På byn finns det inga kor, men i Lien finns det en gård med kor. Letade fram numret till henne, men inget svar. När jag åkte till jobbet hade kon hunnit ca 1 km uppåt, snällt gående vid sidan av vägen. Prövade några gånger till att få tag på U men utan resultat.

Så ikväll när jag kom hem från jobbet ringde jag igen för att höra om det var hennes ko och om hon visste att den var på rymmen. Då berättade hon att det var hennes ko, att den varit på sommarbete på Språtaberget, ungefär 1 min fågelvägen, att den har en kalv hemma i Lien, att den strax före 7 i morse varit 1 km längre ner på byn. Att den som bodde där tillslut fått kontakt så att de kunde fara och leta kon innan den blev påkörd. Dom hade kopplat släpvagnen och mött kon som spatserade vid vägen nånstans bortanför Döda Fallet.

Ja, man undrar ju om den hade hittat hem om den fått fortsätta.

... om er som missade NostalgiMusikCafé på Hussen ikväll med Remix och Lennart Dahlström. Vi bjöds på allt mellan Mamma Mia och Håll mitt hjärta och dessutom Jämtlandssången som allsång tillsammans med publiken. Mycket stolt är man ju dessutom eftersom dotter M var en av solisterna, den andra var Hanna S, men egentligen var alla lika duktiga, "ingen nämnd och ingen glömd". Dessutom var det jättegott fika med både kakor i mängd och tunnbrödmackor. Mycket publik var det oxå, trots det fina vädret.

     

Ja, vad vore midsommarafton utan Kams med tillbehör på Hembygdsgården i Fors, har nog varit där de senaste 28 åren. Oftast har dom dessutom tur med vädret, så även i år, några ynka regndroppar kom det, men runt omkring regnade det rejält. Alltid många hemvändare och allmänt mysigt. Ja det är verkligen en tradition.

Här skulle jag nu ha lagt upp en bild på en kamsportion, men googlade på kams och det fanns inget. Får nog fota själv nästa gång jag äter denna utsökta rätt.

Ja idag den 20 juni har vi varit gifta i 29 år, eller egentligen igår för vi gifte oss på midsommarafton, detta har under alla år varit ett dilemma, när ska man fira, den 20 juni eller på midsommarafton? På grund av detta har vi nog egentligen aldrig haft några stora firningar, bara konstaterat att nu har det gått ett år igen.

När vi hade varit gifta i 25 år, silverbröllop, skulle vi i alla fall gå ut och äta middag på midsommarafton, bara vi 2, inget stort firande för dotter K, som då inte hade körkort, skulle hämtas efter att hon jobbat klart på Wildhusskiosken. Middagen skulle intas på Hotell Indalsleden, P hade kört förbi där nån dag innan för att se om det satt nån skylt att det var stängt eftersom det var midsommar. Vi for ner frampå seneftermiddan bara för att konstatera att det var låst och bommat, inte minsta skylt förtäljde om detta, och vi stod där och bara gapade. Försökte knacka för att se om det ändå inte fanns en chans att få lite mat, men ingen öppnade. OK tänkte vi, Kaffestugan i Hammarn gick väl lika bra, K skulle ju ändå hämtas i Hammarn, problemet var bara att det var lika låst och bommat där och ingen skylt där heller. Nu blev det lite knepigt för vi behövde ju mat. På Gullbacken var det aktiviteter hela helgen så det kändes inte som det var aktuellt att åka dit, så vad skulle vi göra. Jo, vi svängde in på Wildhusskiosken för där visste vi ju att det var öppet. K blev något förvånad när vi kom så tidigt för att hämta henne, och ännu mer förvånad blev hon när vi sa att vi kommit för att äta! Hon bara skakade på huvet när vi beställde det lyxigaste som fanns att beställa, lövbit med strips, det fick bli vår silverbröllopsmiddag uppflugna på barstolarna på korvkiosken. Ja inte blev det som vi tänkt oss, men vi kommer nog alltid att komma ihåg den dagen och vad vi åt oxå!

...att presentera familjen katt! Vägledda till platsen för det tillfälliga hemmet av självaste mamma katt OCH det var inte i ett stenröse!!!!!!

     

...är förresten stegtävlingen över och jag kom upp i 395526 steg, det blir ett snitt på 9888 steg/dag, tycker jag själv är riktigt bra efetrsom jag kollat och en "vanlig" dag går man ca 2000 steg. Dessutom var jag lite trögstartad så de sista 30 dagarna gick jag över 10000 steg alla utom 2. Nu gäller det bara att hålla i och fortsätta och inte bli förslöad igen.

Måste bara lägga ut lite bilder från Hängbron över Indalsälven som jag tog en jättefin dag i september förra året.

     

Det är ett datum som jag alltid kommit ihåg, den dagen tog jag studenten. Jag kommer nog inte ihåg det så mycket därför, men det har blivit ett riktmärke när man pratar om olika saker, om saker hände före eller efter osv.

Ja, att det är 35 år sedan känns ju inte alltför länge sen på nåt sätt, Men när jag häromdagen fick ett brev från Ragunda församling att jag var välkommen på konfirmationsjubileum, 40-årsjubileum, då såg jag framför mig alla kort i tidningen med alla krumma tanter och farbröder som varit på jubileum, och DÅ kände jag mig väldigt gammal och tyckte att det var väldigt länge sen. Konstigt för det skiljer ju bara 5 år mellan -69 och -74!

Ja, jag ska verkligen känna efter om jag ska fara dit och därmed bli förevigad som en krum tant eller om jag låter bli och fortsätter tro att jag inte är så gammal. Men man är ju inte äldre än man känner sig, eller hur???