morma

Ja, så känner jag mig idag! Nu är 60-årsfesten överstökad, flera veckors funderingar, förberedelser och förväntningar är över. Allt blev minst så bra som vi hade hoppats. Det kom drygt 40 personer, maten räckte (och blev över), drickat räckte (och det blev lite över) födelsedagsbarnet fick många bra presenter som han var otroligt nöjd och tacksam för, min lilla dikt som jag skrivit blev uppskattad, alla verkade ha trevligt tillsammans och sista gästerna gick hem vid ½3. Vi plockade och diskade ganska bra under kvällen så det var inte så mycket stök kvar till idag. Dammsugit lite chips, pantat burkar, fikat med lite folk som hämtat bilar, ätit rester med H&E&V och bara slappat. Det mest fantastiska är att det bara är lördag idag så helgen är ju kvar. När vi satt och åt frukost på förmiddan kom vi på att vi inte hämtat tidningen för det kändes som söndag. Man ska nog alltid ha kalas på fredagar så blir helgen lite längre! I kväll blir det nog tidigt möte med John Blund. Man är för gammal för nattvak!!

Go´natt!

Ja, jag är inte paj, men återigen väldigt förkyld och det känns som det aldrig vill gå över. Däremot kommer jag säkert att drömma om pajer inatt, för jag har gjort pajer hela dagen eftersom nån i familjen fyller 60 på fredag. Vi ska ha "öppet hus" på kvällskvisten och ska bjuda på lite lätt mat och tårta. Svårt att veta hur mycket man ska göra, men vi är nästan 15 personer i själva familjen och jag kom snabbt upp i 30 och kanske 40 personer med oss inräknade. Jag har 3 olika pajer som jag brukar göra, en med kallrökt lax och broccoli, den är nog min favorit. En annan med räkor och krabbkött och den tredje är nån thai-paj med kyckling, räkor, purjolök, majs och kokosmjölk. Kanske blir det en taco-paj oxå men den kan jag nog inte göra förrän på fredag, då jag ska vara ledig. Jag hade ju räknat med att jag skulle vara arbetslös och kunna fixa med allt i lugn och ro. Nu är jag bara stressad över allt och kan inte koncentrera mig och lära mig nåt på jobbet heller, men efter nästa helg blir det nog bättre. En Jansson och lite tjälknul och potatissallad så är nog alla smakriktningar tillgodosedda, och så tårta på det. Ingen ska behöva gå hem hungrig hade jag tänkt. Nu måste jag nog vädra näsan innan jag läger mig, för jag känner bara matlukt och då är nog risken stor att jag kommer drömma om pajer.

Så var det dags igen för att fullborda min familjebildning. För 21 år sen idag blev jag 3-barnsmamma och jag kände att nu var jag fullständigt nöjd med min familj. Kl 04.20  föddes hon , 4220 g vägde hon och 55 cm lång var hon vår yngsta  dotter. Att det nu gått 7670 dagar sen är svårt att förstå, men det ha varit dagar av kärlek, glädje, oro, stolthet och allt däremellan. Eftersom det hade gått 4 år sedan förra gången var det lite som att börja om från början. Man var van att de andra klarade mycket själv så det var lite ovant från början. Dessutom hade vi en liten förskoletjej så det var bara att pallra sig upp på morgnarna för att hon skulle komma iväg i tid till bussen. Som tur var hade hon en "stor-kusin" på 10 år som tog henne i hand varje morron när de gick till bussen, tänk att man tordes släppa iväg henne så. Så skulle jag nog inte ha gjort idag, men alternativet var ju att klä på en nyfödd och en fyraåring och ta med varje morron i ur och skur.

Ett litet "hån" är vår yngstas val av födelsedag. Jag har nämligen alltid sagt att jag ville ha en son som hette Magnus, och hon föddes på Magnus-dagen, så det var det närmaste Magnus vi kom, men inte är jag ledsen för det idag (inte då heller) utan väldigt stolt och glad över mina 3 fina flickor.

Jag är ingen trädgårdsmänniska, men jag tycker om att ha blommor ute når det är sommar. Balkong och förstubro räcker för mig. Eftersom vi har så stora fönster måste man ha stora blommor, och när jag flyttar ut dem på balkongen under sommaren tycker P att det blir som en "liten djungel". I år varierade jag betunior mot pelargoner i balkonglådorna och dom "blommar så det knakar" Fina är dom i alla fall. Här kommer lite bildbevis.


        

                                                                    
    Sture ville oxå vara med på bild!                                 

För 25 år sedan kl 05.30 i morse blev jag 2-barnsmamma. Det är 9132 dagar sedan dess. Dagar av kärlek, glädje, oro, stolthet och allt däremellan. Omställningen blev stor för det är stor skillnad på att ha ett barn som ligger där man lägger det och på att även ha en nyfiken och livlig storasyster som hittar på saker hela tiden och definitivt inte har lust att sova länge på morronen! Men denna morron för 25 år sen kom en "stor" liten tjej till värden 4220 g och 52 cm, givetvis lika hett efterlängtad och dessutom var hon väldigt punktlig. Mellansyster som hon senare blev har nog alltid varit ett typiskt mellanbarn om man läser vad experterna skriver.

Med två barn blev vardagen givetvis en annan eftersom ett äldre barn har helt andra behov och önskemål. Det gick inte längre att bara byta blöjor, ge lite mat och sen somna om utan man fick snällt kliva upp för att ge storasyster mat och att leka, Mycket stök när barnen var små, men så här i efterhand tycker man att dessa år gick alldeles för fort. Hur många gånger sa man inte att det ska vi göra sen när barnen är större, men alldeles för snabbt var barnen för stora och ville inte vara med och sen var dom plötsligt utflugna. Känner ofta att när man bor som vi gör så missar man 3 år av vardagsliv med barnen när de börjar gymnasiet och flyttar till Östersund. När sen skolan är slut är det vuxna självständiga personer som inte alls vill flytta hem igen.

Men nu har vi varit och ätit god födelsedagstårta och smörgåstårta och presentat 25-åringen med en symaskin.         Tack, tack!!

I går kväll var vi tillsammans med några tusen till på Diggiloo-konsert i Paviljongparken. Det var bra men känns som det var lite bättre förra året, vet inte varför men det kanske var "nyhetens behag" då. Thomas Pettersson tycker jag blir lite långdragen ibland men alla artisterna är ju proffs och väldigt duktiga. Molly Sandén, vad ska det bli av henne? Jag tror att hon blir nästa års representant för Sverige i Eurovision Song Contest. De hade i alla fall tur med vädret även i år vilket känns som en förutsättning för detta evenemang. Det som inte kändes så kul var att det blev riktigt mörkt ute och att man blev riktigt påmind om att det snabbt går mot höst.

       

Vi har varit på en minimini-semester till Trondheim innan jag skulle börja jobba. Det blev 3 fina dagar, visserligen mycket bilåkande men hela lördan och halva söndan promenerade vi runt i staden. Vi tycker båda att det är en helt underbar stad, vet inte riktigt varför men det har nog med hela atmosfären att göra. Vi promenerade väldigt mycket, var ut till hamnen och där var det en jättestor båt (kryssningsfartyg?), till Nidarosdomen en sväng o sen bara strosade vi omkring.

Bara 2 nackdelar har jag kommit på med Norge. Den ena är väl att det mesta är väldigt dyrt i Norge. Några exempel bara. Vår fika med äppelkaka och en kula glass känns som det blir en klassiker. Vi satt o funderade hur mycket det skulle kosta o konstaterade att en hundring nog inte skulle räcka. Vi tog alltså varsin inte alls stor bit äppelkaka med en kula glass o 3 droppar chokladsås, varsitt ganska stort glas cola och P en kopp kaffe o när servitrisen kommer säger hon att det blir 249:- NOK vilket alltså är mer i svenska pengar. Då gäller det att inte visa vad man tänker!! Äppelkakan kostade 75:-/bit o 2 glas cola o en kopp kaffe 99:-!! Den andra är att  alla röker överallt, vid matborden på uteserveringarna o ute på gatan ja överallt! En posotiv o för oss lite ovanlig sak är att alla affärer är stängda på söndagarna, man blir bara så paff för här är ju allt öppet tom på julafton.

Trots nackdelarna blir det säkert en sväng nästa år oxå!!