Kommer ihåg det som igår....

22 augusti 2007 är en dag som jag inte glömmer! Hade precis kommit tillbaka efter semester efter en sommar när vi verkligen jobba häcken av oss. Regeringen hade bestämt om att det skulle läggas på skatt på trafikförsäkringen, och detta skulle börja gälla lagom till semestrarna! Oroliga kunder, många frågor, massor av telefonsamtal, bara halva styrkan pga semester!!

Men äntligen var i stort sett alla på plats igen, skulle bli lite lugnare när vi var fler som svarade i telefon!! Men plötsligt kom Catarina Boijort på besök! Kallade alla chefer till möte! Oron spred sig, vad var på gång, skulle nån avdelning flyttas eller vad? Efter ett tag kom cheferna ut, en del vita i ansiktet, andra med tårar i ögonen...ett meddelande gick ut, ALLA skulle ta lunch samtidigt, sen skulle det bli STORMÖTE!! De som fortfarande hade semester, var sjuka eller barnlediga kallades in, nåt allvarligt var på gång, men vad? Spekulationerna var många och vilda, men det skulle bli värre!!!!!!

Vi var många som lunchade tillsammans ute i det fina vädret och plötsligt kom nån på att vi skulle ringa till Aktsam och låtsas vara kund! Döm om vår förvåning när man svarade Aktsam i VÄXJÖ!!!! Man hade flyttat nån kabel och plötsligt var hela företaget flyttat på en lunchrast!! Då förstod vi att det var kört.......

Sen stormöte med vår VD Rickard Gustafson, usch vilken osympatisk människa! Hade för övrigt ALDRIG besökt Aktsams kontor i Hammarstrand tidigare! Vände en gång i Sundsvall pga att det var för ocentralt! Är för övrigt VD för SAS nu, jag får rysningar när jag ser honom på TV.

Företaget skulle flyttas till Växjö, Malmö och Stockholm.....vi skulle få möjlighet att följa med, men många har hus och alla sina rötter på orten, vem vill köpa hus när det inte finns jobb?? 1 person flyttade till Växjö och 2 till Stockholm! En del andra har flyttat från kommunen som ändå har så få innevånare....dit där jobben finns.

Sorg, bedrövelse, förtvivlan...78 personer arbetslösa på en liten ort...många familjer där båda jobbar...många andra som blev berörda, många åt alltid lunch ute t ex....katastrof....ovisshet....oro....vad händer nu?????

Jag som är så gammal, kommer jag att få nåt nytt jobb någonsin? Första halvåret var det bara skönt att vara ledig, men sen blev oron bara större och större för varje dag, USCH!! Tack och lov 1 augusti året efter började jag mitt nya jobb och oron släppte, men samtidigt finns hela tiden den här farhågan att även det nya jobbet flyttas på en lunchrast!! Får ont i magen varje gång det kommer okända människor på besök till jobbet. Vi har berättat hur vi känner så nu brukar det komma ett meddelande vilka som ska komma på besök, men inte alltid.....

Till råga på allt hade min svåger avlidit bara dagar innan vi blev arbetslösa så det var många deppiga dagar där ett tag.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0