Apropå ingenting...
... så var jag barnvakt till mitt lilla barnbarn i tisdags. Hon är bara helt underbar när hon avfyrar sina charmiga leenden så dom 4 numer ganska långa tänderna syns. En av hennes favoritsysselsättningar är när hon leker "ruska-på-huvet-leken" med morfar och emellanåt avfyrar ett leende så han inte ska ledsna alltför snabbt. Helt otroligt go är hon när hon är precis nyvaken och bara vill sitta alldeles stilla och nära en liten stund, men bara en liten stund för sen är hon pigg igen och vill att det ska hända saker. När man säger att man vill ha en puss kommer hon sakta emot en med vidöppen mun (som en fågelunge) och man bara smälter!
Sen efter några timmar med matning, sovning, lek och kramar kommer plötsligt mamma för att hämta hem sitt barn och säger då tack för hjälpen. Men jag brukar svara TACK FÖR ATT VI FÅR LÅNA HENNE. Jag gruvar mig redan för hur det ska bli när föräldrarna har renoverat färdigt och flyttat in i sitt nya hus och inte behöver barnpassning lika ofta! Kram, kram!!
Dom får så lov att "ge" hon til oss lika ofta ändå! Borde utvecklas nåt sorts kösystem tror jag...!!
Ni får komma och hälsa pådå och busa med henne hemma. Och även fast vi flyttar dit så har vi ju en hel del renovering kvar...
