Tack

Tack till de personer som uppfann korsord och sudoku. Det måste vara världens bästa hjärngympa.

Korsord har jag löst sen jag var liten. Min pappa var jätteduktig på att lösa korsord, och jag började tidigt "hjälpa" honom. Jag lärde mig nog oxå mycket av honom, bl a att man inte ska tänka på bara ett sätt när man läser en fråga utan att man måste fundera på olika sätt. Jag tycker det är roligare att lösa lite svårare korsord. Kan sitta och läsa frågorna länge innan jag börjar lösa, för jag har kommit på att man måste "klura ut" varje korsordskonstruktörs sätt att formulera sig innan man börjar. När man väl har kommit på det är svåra korsord ofta inte så svåra heller. Men man känner sig ju mycket stoltare när man har klarat av att lösa ett svårt korsord. Korsordsbok brukar jag oxå använda ibland utan att tycka att det är fusk, för det man inte kan, kan man ju lära sig och förhoppningsvis kommer man ihåg svaret till en annan gång.

Sudoku är ju ett ganska nytt påfund. Från början tyckte jag bara att det var krångligt och svårt, men nu är jag fast. Där tycker jag oxå att det är roligare att lösa de lite svårare, för det är roligare att klura lite än att bara sitta och fylla i. Tänk att det finns så många varianter på 9 siffror.

P undrar alltid varför jag inte skickar in lösningarna när jag lagt ner så mycket tid och möda och dessutom kan vinna priser, men det är ju liksom inte det som är grejen...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0